om att vara på rätt plats: idag och för ett år sedan.

anatomy yoga seasonal yoga hatha yoga

posterior, anteriro, subscapular, quadricep… det är inte lätt det här med anatomi men latin är roligt!

först om nutiden: i torsdags började jag på min ettåriga yogalärarutbildning i seasonal hatha yoga och har, fram tills igår eftermiddag, levt i en lyckobubbla. ni vet den där känslan en kan få när allt bara faller på plats och känslan av att var på rätt plats infinner sig. i helgen var jag där, på rätt plats, i den där bubblan.

hela fyra, långa dagar har jag tillbringat med fina kvinnor som ger så mycket av sig själva, som är empatiska och vänliga, modiga och roliga och kreativa och jag har redan lärt mig massor. om yoga, om traditionell kinesisk medicin, om anatomi men också om mig själv.

tidigt om morgnarna har vi yogat tillsammans, sedan har läst & diskuterat, övat & instruerat, pratat och skrattat, suttit och stått och ibland vilat. om kvällarna har jag jag myst runt här hemma och försökt stanna i min bubbla, i känslan. jag sovit underbart gott om nätterna, förmodligen delvis av utmattning i kropp och sinne, och vaknat med ny energi och känt mig laddad trots de supertidiga morgnarna (men det blir lättare och lättare nu när solen stiger så tidigt. våren är väl här nu?). nu dröjer det tills april innan vi ses igen och jag längtar redan…

nu om dåtiden: för exakt ett år sen, på dagen faktiskt, var jag i thailand, på koh lanta. där skulle jag delta i en yoga retreat med malin berghagen. jag minns att jag var väldigt nervös och tänkte hela tiden på om det varit rätt beslut att anmäla mig. idag känns den tanken helt galen, det kunde ju inte ha varit mer rätt! på den resan träffade jag så fantastiska kvinnor som var starka, stolta, modiga, generösa, empatiska, roliga och kreativa och som inspirerade mig så och som lärde mig så mycket om mig själv.

hehe, känns den där sista meningen igen? i know, jag upprepar mig med flit.

yoga på relax bay koh lanta thailand med malin berghagen

yoga i den fina shalan på relax bay, koh lanta.

det visade sig i alla fall, som jag nämnde, att det var precis rätt plats för mig. jag fick möta mina rädslor, utvecklas i min yoga, fundera på vad jag ville med mitt liv, hittade vänner för livet och jag har inte ångrat en sekund att jag deltog. där och då började jag en resa mot ett annat slags liv. det kanske låter en smula pretentiöst i vissas öron, men fine, det må så vara men faktum är att det var precis så. där och då började jag resan mot ett annat slags liv och jag hittade modet att börja drömma och lyssna inåt tack vare att jag fanns i ett tryggt sammanhang med fina människor som jag inspirerades av och samtalade med. ända sen den resan så har mitt liv börjat veckla ut sig på sätt som jag inte kunnat ana där och då.

och vet ni; det var under de två veckorna på yogaresan som jag för första gången uttalade orden: jag vill bli yogalärare. nu, ett år senare, har jag har precis avslutat min första etapp i resan mot att bli just det. ni vet hur en ibland säger: be careful for what you wish for, because you just might get it?! (även om jag inte förstår varför en skulle vara försiktig? ös på med drömmarna, tänker jag!)

phi phi island yoga andrum och yoga om att ta klivet

ett äkta glädjeskutt på en strand nånstans vid phi phi-öarna.

att se tillbaka på det här året är helt magiskt och jag sitter här med tårar i ögonen för det har hunnit hända så mycket, både up’s and down’s, men nu är jag på väg mot mina drömmar och det känns som om inget kan stoppa mig.

jag är så otroligt glad och stolt för att jag vågade ta klivet och jag är så vansinnigt tacksam för alla fantastiska personer som finns runt mig som stöttar mig, peppar mig, utmanar mig, kramar om mig och hejar på som den galnaste hejarklack man kan tänka sig medan jag vecklar ut min livskarta, lite i taget.

tack tack tack för att ni finns och för att ni är så underbara!

och vet ni en annan sak: det ska bli så roligt att få skriva om det här året, om precis ett år. det har hänt så mycket sedan början av förra året och resan till thailand, sånt som jag inte ens kunde föreställa mig i min vildaste fantasi så vad kan ha hänt tills om ett år? vad mer är möjligt? ja, vi får se men just nu lever jag mitt i mitt äventyr och vill bara fortsätta veckla ut just min karta, bit för bit. och med mig ska jag ha mitt motto: let go & onwards!

ps: ifall du är nyfiken så är det den här yogalärarutbildningen går jag och här hittar ni härliga resor med camilla (som organiserade yogaresan till thailand).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s